Det är inte ofta hypen lyckas leva upp till förväntningarna men ikväll gjorde Yuck just det, på Debaser Slussens scen. Vi stod i folkhavets mitt och bakom den tunga gardinen kunde man höra trumslag i otakt till den märkliga kinesiska (?) musiken som spelades minuterna innan bandet kom ut på scen. Debaser var ikväll långt från utsålt, men enligt bandet var vi som var där ändå långt över förväntan i kvantitet.
Det var tydligt att Yuck fortfarande är en hyfsat orutinerad konstellation men kanske var det precis det som tilltalade mig allra mest. Sångarens röriga mellansnack, basistens plats i mitten med en mikrofon som mest var i vägen, konsertens epilepsiframkallande och öronbedövande outro.. Allt det där till trots lyckades bandet fånga publiken och när sångaren i ett gitarrsolo började bita sin skjorta visste jag där och då att vi ikväll bevittnade en unik händelse. Trots att Yucks musik befinner sig en bra bit från Sex Pistols energiska och overkligt medryckande punk så kändes det emellanåt som att året var 1976 och platsen Lesser Free Trade Hall; en konsert med 250 betalande besökare men som hela Indiestockholm kommer att ha bevistat om något decennium eller så.
Beslutet att delta var för Jagkanpratabaklänges faktiskt inte helt självklart, inträdet kändes något för högt och entusiasmen lite för låg. Med facit i hand och med ett konsertminne att leva på i veckor framöver är vi sannerligen tacksamma för vårt kloka beslut att ändå åka till Debaser Slussen. Årets mest avskalade och intima men samtidigt lättsamma musikhändelse stavas Y U C K.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar